Hur stödja digitalisering i Norrbotten från offentligt håll?

Svensk offentlig sektor bidrar till utveckling av digitaliseringen från Skåne i syd till Norrbotten i norr. Under ”Smart industri”-dagen i Luleå den 18 maj tog IVA tempen på vilka åtgärder som genomförs i just Norrbotten – och vilka ytterligare offentliginsatser som företagen vill se.

– Jag ser kommun och landsting som en testarena. Här behöver man kunna testa och utvärdera sina produkter eller tjänster. Man behöver också ha referenskunder att visa upp och diskutera med när man ska ut på den internationella marknaden, sade Agneta Granström, regionråd i Region Norrbotten.

Granström och hennes kollegor strävar efter att sätta kraft bakom orden, och vill bland annat marknadsföra Norrbotten som testarena för tjänster och varor på temat ”aktivt och hälsosamt åldrande”. Regionen har nämligen utsetts till ”EU Reference Site” på just detta område, något som ska förvaltas i form av exempelvis utvecklade testmiljöer kring äldrehälsa och god livsmiljö. Inte minst gäller detta digitala lösningar, appar, smarta system och liknande.

Ett annat viktigt stödmedel från offentlig sektor lyftes av Per-Erik Andersson, strateg vid Region Norrbotten: upphandling.
– Innovationsupphandling är en viktig del där vi kan utveckla nya produkter och tjänster till marknaden, där företagen kan vara med och utveckla och där offentlig sektor kan sänka sina kostnader, och vi blir den första referensstationen till exempel.

Andersson ville samtidigt se att myndigheter, regioner och kommuner utvecklar sitt kompetensutvecklingsarbete, ifråga om både utbildningsinsatser och utvecklingsinsatser. Ett problem utgörs samtidigt av Per-Erik Andersson av offentlig sektors balansgång mellan allmänt stödarbete och rent företagsspecifikt statsstöd.

– För vi får inte gynna bara ett enskilt företag utan vi måste hitta ett sätt att utveckla företagen tillsammans, så att alla gynnas av det här. Och det här är ett jättesvårt problem; var går gränsen mellan de här två delarna?

Monica Bellgran, projektledare och sakkunnig vid Teknikföretagen samt professor i produktionsutveckling vid Mälardalens högskola, lyfte å sin sida koordinering som en viktig utmaning för att optimera stödinsatser för digitalisering från offentlig sektor.

– Man kan idag se enormt många digitaliseringsinitiativ över hela landet. Utmaningen kan då vara det omvända: hur koordinerar vi? Hur skapar vi en bild över vad som är på gång, så inte alla organisationer knackar på dörren hos samma företag? frågade sig Bellgran.

Åsa Tjärnberg, vd IUC Norrbotten, gav ytterligare stöd för argumentet att samla och koordinera offentliga digitaliseringsfrämjande insatser.

– Sedan ser vi den här utmaningen att vi behöver kraftsamla i den här regionen och fundera över hur vi nu ”krokar arm”, så att vi inte gör en massa lokala insatser eller små snuttar av insatser här och där, utan skapar en agenda och säger ”hit ska vi”!

Ett sådant initiativ har till stor del redan tagits av IUC i Norrbotten och Västerbotten, och organisationen hoppas nu få med sig fler aktörer i regionen, på både kommunal och regional nivå, på digitaliseringsresan.

Även Thomas Marklund, vd för digitaliserings- och visualiseringsföretaget Ditwin, som framför allt verkar i norra Sverige, tog upp informations- och informationsdelningsuppdraget hos myndigheter, kommuner och regioner.

– Systemet kan framför allt hålla reda på, dela och samla information, och även göra en del av analysarbetet.

Rätt använt skulle kunskapen på detta sätt kunna ge fantastiska möjligheter.

– Vi menar att man måste koppla informationen till produkten och utvecklingen av den, så man kan göra ännu bättre produkter baserat på den kunskap som man får. Och det här gör ju att man skapa andra typer av affärer också, inte bara sälja produkten som sådan, sade Marklund.

Exempel som Thomas Marklund tog upp inkluderade tydligare kundanpassning av existerande produkter, liksom försäljning av produktfunktioner per timme eller per lyft, med mera.

Utöver viss mild kritik och förslag till utveckling av stödsystemet tog även flera röster upp det svenska offentligsystemets många fördelar i att lyfta fram digitaliseringen.

– Vi tycker att smart industri-strategin som regeringen har lagt är väldigt positiv. Nu har vi en strategi nationellt där man lyfter industrin som en viktig motor för Sverige. Vi pratar inte längre postindustriellt samhälle eller produktion som flyttar bort, sade Åsa Tjärnberg, vd IUC Norrbotten.

Robert Nyberg, projektledare vid Automation Region, såg även han till stor del positivt på svenska offentlig-privata digitaliseringssamarbeten.

– Det känns som att vi har ett väldigt bra samarbete med olika typer av myndigheter i hela det här innovationssystemet, som VINNOVA; Tillväxtverket med fler. Men man kan samtidigt fråga sig hur många SME-företag som inte når in i de här klustren eller samverkansprojekten.

I mångt och mycket ser Robert Nyberg det som en kommunikationsfråga för den offentliga sektorn att lyckas ringa in ännu fler SME-företag som skulle behöva digitalisera.

Många utmaningar för digitaliserande småföretag

Små och medelstora företag (SME:er) som står i begrepp att digitalisera möter många utmaningar på sin resa. Experter och talespersoner vid Sveriges Innovationsriksdag berättar om några av dem.


Digitaliseringen innebär väsentligt olika saker för stora företag, SME:er och nya småföretag, vilket många deltagare vid Sveriges Innovationsriksdag 2017 i Norrköping påpekade.

– Stora företag har utmaningar i att man har befintlig teknik, befintliga affärssystem och en kultur som sitter i väggarna. Det tar ganska mycket kraft att transformera en så stor verksamhet, och där blir ledarskapet otroligt viktigt, sade Lena Miranda, vd Science Park Mjärdevi.

Lena Miranda påpekade att många av de nya startupbolagen istället har digitaliseringen mer ”i sitt DNA”, från start, medan SME-bolagen kanske har den tuffaste digitaliseringsutmaningen.

– För de har kommit en bit på väg. De har börjat med befintliga affärsmodeller, produkter, tjänster och en kultur som börjar sätta sig, och sedan behöver de göra vägval. De har begränsat antal resurser, och därför blir utmaningen något större, lade Lena Miranda till.

Karin Rydén, enhetschef Affärsutveckling vid Tillväxtverket, bekräftade de olika utmaningarna.

– Man ska komma ihåg att bilden ser väldigt olika ut ifråga om digital mognad beroende på vilken typ av företag vi pratar om. Det skiljer sig också åt mellan branscher, eller vilken typ av komponent inom digitalisering som vi pratar om, sade Karin Rydén.

Ett exempel på bransch som snabbt stöps om genom digitaliseringen är sjukvård, livsvetenskaper och hälsa. Kerstin Jakobsson, vice vd Medicon Village, beskrev hur utmaningarna kring digitalisering äger rum på flera olika nivåer inom denna sektor.

– Sjukvården med deras processer – hur kan man digitalisera den? Och så patienten – hur får den sin information, hur kan man lagra den själv, vilka regler följer där? Och den stackars doktorn ska vara uppkopplad till 500 olika appar som patienten har, sade Kerstin Jakobsson.

För att underlätta digitalisering inom sjukvårdsklustret menade Kerstin Jakobsson att man steg för steg behöver ”städa processerna” för att göra dem effektiva.

– Och där måste landstinget ta ett initiativ och göra det lätt för små bolag att testa sina lösningar. Då är testbäddarna extremt viktiga, det vill säga ”hur samarbetar man med landstingen?”.

Kerstin Jakobsson var alltjämt positiv till landstingssatsningarna i hennes område Region Skåne, eftersom de satsat 200 miljoner på digitalisering.

Just stödinsatser – och hur dessa skräddarsys så att företag av olika storlek, verksamhetsinriktning och mål får rätt hjälp – var ett viktigt ämne hos Magnus Lundin, vd SISP.

– Många SME-bolag är operationella och funderar kanske mer på vad som ska stå på lastbryggan imorgon än nya innovativa produkter med högt digitalt innehåll, sade Lundin.

Magnus Lundin gav ett antal exempel på sådana stödinsatser:

– Det handlar om att få testmöjligheter, lära sig teknik och få inspiration om affärsutveckling med nya affärsmodeller med högre digitalt innehåll. Enkla exempel kan vara tekniska produkter som blir uppkopplade och ger systemlösningar med hjälp av data som också kan analyseras.

Eva Fors, nordisk chef Google Cloud, lade å sin sida tonvikt på att varje enskild SME också behöver bestämma sig ”var man vill vara”.

– Vill jag vara hyperlokal, nationell, global? Det finns en risk att sprida sig själv för tunt. Vi har fantastiskt många kompetenta SME-företag i Sverige, och det gäller att gå till sig själv och fråga ”var jag har min unikhet” och ”var kan jag göra bäst nytta för mina kunder”, sade Fors.

En viktig aspekt för att bemöta digitaliseringens utmaningar och möjligheter är kompetensförsörjning, vilket Maria Rosendahl, enhetschef Innovation och kompetensförsörjning på Teknikföretagen, beskrev närmare.

– De hänger ihop så nära, digitalisering och kompetensförsörjning. Dels handlar det om att få ut nyutexaminerade ungdomar på arbetsmarknaden med relevant utbildning, dels handlar det om kompetensutveckling och lärande för de anställda som redan finns ute på företagen.

För att stärka ungdomars intresse för industrin jobbar Teknikföretagen med att tvätta bort stereotyper kring sektorn, exempelvis genom att visa att industriverksamhet inte bara är för ”tekniskt kunniga killar”.

Många utmaningar finns med andra ord för SME-bolagen, och exempelvis Tillväxtverkets Karin Rydén omnämnde dessa som en sorts ”digital ångest” för företagen.

– Det är väldigt få företag idag som har en digitaliseringsstrategi, och det är ännu färre företag som har vävt in den digitaliseringsstrategin i sin övergripande affärsutvecklingsstrategi, sade Rydén.

Alltjämt är bilden överlag positiv och svenska bolag är med på banan. Karin Rydén tog EU-kommissionens index kring digitalisering som hoppfullt exempel, då Sverige i denna rankning ligger på en tredjeplats av hela 28 medlemsländer.

– Men det betyder inte att vi ska klappa oss för bröstet och säga att ”nu räcker det”, utan det är bara att fortsätta framåt. Vi måste titta på, och lära av, andra länder. Internationella utbyten; det är kanske en viktig del för oss myndigheter att jobba med, avslutade Karin Rydén.

Stort fokus på digitalisering i årets Innovationsriksdag

Den 25-26 april möttes ett stort antal företag, myndigheter, organisationer och andra aktörer i Innovationssverige för seminarier och workshops i Linköping och Norrköping. Bland annat diskuterades digitalisering och smarta innovationspolicyer i Norrköping under dag två.

Digitalisering som knäckfråga för att små och medelstora företag (SME:er) var temat för ett antal inslag under Innovationsriksdagens andra dag i Norrköping. Den första workshopen under temat ”Policy” arrangerades av IVA och handlade om ”Samverkan och öppen innovation – möjligheter för Sveriges innovationsekosystem”.

Från första dagens workshop, i Linköping, hade publiken bland annat framfört synpunkter kring hur det stod till med digitaliseringen i näringslivet, och samarbete kring det, i Sverige idag. Jan Westberg, moderator vid workshoparna och kommunikationsansvarig för IVA-projektet ”Smart industri” sammanfattade:

– Svenska företag ligger bra till kring digitaliseringen, men ifråga om SME-företagen kunde det vara bättre. Och samarbete kunde vara bra, men kring digitalisering – som är något nytt – är samarbetsviljan mindre, sade Jan Westberg.

Att just samverkan för ökad digitalisering är något önskvärt konstaterades ganska snabbt av flera i panelen, som bestod av Louise Östlund, vd Kalmar Science Park, Lena Miranda, vd Science Park Mjärdevi, Karin Rydén, enhetschef Affärsutveckling vid Tillväxtverket och Kerstin Jakobsson, vice vd Medicon Village.

– Våra intressen kontra statens ambition går inte alltid ihop. Vi skulle vilja ha ett nationellt science park-program för att främja samverkan över regiongränser och Sveriges export, påpekade Lena Miranda.

I dagsläget finns annars, menade science park-företrädarna, en risk för att man snarare ”räknar pinnar” ifråga om hur många lyckade företag som har skapats i ett län jämfört med ett annat. Fokus borde snarare ligga på hur man fick fram så många framgångsrika företag som möjligt i hela landet än varifrån dessa kommer.

Många deltagare påpekade hur stödsystem för omställning till ökad digitalisering egentligen finns på många håll, men att företagen inte känner till det.

– Vi som befinner oss i systemet måste bli bättre på att kommunicera möjligheterna, sade Louise Östlund, Kalmar Science Park.

Att överhuvudtaget våga kasta sig ut och testa digitala sätt att göra affärer är också en framgångsfaktor, enligt bland andra Eva Fors, nordisk chef för Google Cloud.

– Det gäller att inte bara sitta och fila på upphandlingen eller projektet utan att snabbt se ”funkar det här, flyger det här, flyger det inte?”.

Här fick Fors medhåll av deltagarna i nästföljande panel.

– Vi måste våga testa bara, testa praxis! sade Karin Rydén,  enhetschef Affärsutveckling vid Tillväxtverket, som för att hjälpa SME:er att digitalisera har utvecklat ”digitaliseringscheckar” för företag.

Det andra workshopblocket i policyspåret hade rubriken ”’Sverige måste vara bäst!’ – morgondagens innovationspolicy” och samlade förutom Eva Fors och Karin Rydén även Maria Rosendahl, Teknikföretagen och Magnus Lundin, vd SISP. Flera i panelen tog upp en sorts ”digitalisation fatigue”, det vill säga att digitaliseringsbegreppet börjar bli uttjatat – utan att man berättar vad man menar med ordet.

– Det blir väldigt abstrakt, för mycket snack och för lite verkstad. Vi kan inte förvänta oss att hela SME-Sverige ska förstå vad digitalisering är.

Maria Rosendahl påpekade utbildningssystemets betydelse inför och under den digitala omställningen, och utmaningarna kopplade till det.

– Är det individens ansvar att vidareutbilda sig, är det arbetsgivaren eller är det samhällets? Här har vi en stor åtgärd att göra. Även lärarna har en stor roll. Vi behöver höja statusen och kompetensen hos lärarna.

Digitaliseringens påverkan överlag på arbetsmarknade och Eva Fors tog upp Bill Gates synpunkt att ”vi borde beskatta robotar”, eftersom dessa faktiskt utför arbeten. Å andra sidan har det väckts farhågor, menade hon, om att man då skulle behöva ”beskattas för sin egen robotdammsugare”, eftersom sådana apparater också jobbar, om än bara i enskilda hem.

– Jag tror detta är något vi behöver lägga väldigt mycket tid på framöver. Vi måste tala om det, och se komplikationerna kring frågan men också möjligheterna. Strutstaktiken är den värsta taktiken, sade Eva Fors.

Angående kompetensförsörjningen påpekade SISPs vd Magnus Lundin vilken stor potential som finns hos nyanlända och hos utländska entreprenörer:

– Vi är ju idag jättedåliga på att ta emot utlänningar som vill starta och driva företag här, och vi har skrivit debattartiklar och sådant om ”entreprenörsvisum”, som jag tror skulle kunna vitalisera systemet.

Hos mycket traditionella branscher och företag finns istället en risk att digitaliseringen uppfattas som ett hot än en möjlighet. Karin Rydén hade nyligen besökt ett gjuteri och påpekade hur det kan vara svårt att tänka sig en mer traditionell bransch än gjuterier.

– Och personalen där sade att ”vi vet att vi måste göra något, men vi vet inte vad”. Yrkena kommer att förändras under våra livstider, sade Karin Rydén.

Magnus Lundin sammanfattade en del av dagarnas åsikter och erfarenheter genom att beskriva digitaliseringens troliga effekter på SME:er på ett sätt som manade till medvetenhet och handling.

– Det är alltid så att en massa saker behöver produceras, men många branscher förändras genom digitalisering, och då är det inte minst SME-bolagen som får svårt att hänga med, sade Magnus Lundin.

PUBLIKUNDERSÖKNING OM SME:S MÖJLIGHETER KRING DIGITALISERING

Publikens åsikter från första workshopdagen under Sveriges Innovationsriksdag fångades upp av IVA genom en mentimeterundersökning.

En fråga handlade om vilka som torde vara de största utmaningarna för SME:er i begrepp att digitalisera. Bland annat listades benägenheten att ta tillvara ungas kompetens och att arbeta tvärfunktionellt samt affärs- istället för teknikdrivet som utmaningar. Dessutom ansågs offentlig sektors olika system hämma digitalisering hos SME:er, liksom att företagens egen kärnverksamhet tog så mycket tid att en verklig omställning inte hanns med.

Ifråga om hur samverkan kunde bistå i den digitala omställningen nämndes i samma publikundersökning erfarenhetsutbyten och nätverksbyggande som konkreta sätt, liksom affärsutveckling mellan exempelvis storbolag och start-ups, mellan kund och leverantör, mellan olika vetenskapsområden och mellan olika länder.

SMEs största utmaningar (enligt publiken vid Sveriges innovationsriksdag 2017 i Linköping)

Kompetensförsörjning

  • Ta tillvara ungas kompetens

Arbeta på nytt sätt

  • Tvärfunktionellt
  • Affärs – ej teknikdrivet
  • Nya krav på ledarskap

Offentlig sektor försvårar

  • Olika system

Tidsbrist

  • Resurser för omställning
  • Kärnverksamhet tar all tid

Samarbeten med störst potential (enligt publiken vid Sveriges Innovationsriksdag 2017 i Linköping)

Erfarenhetsutbyte och nätverk

  • Kunskapsutbyten
  • Korskoppling branscher
  • Best practice
  • Neutrala arenor

Affärsutveckling

  • Nya digitala affärsmodeller
  • Samarbete storbolag – start-up
  • Kund – leverantör

Olika former av samarbeten

  • Tvärvetenskapliga
  • Gränsöverskridande – sektorer internationellt
  • Behovsdrivna cases