Hur stödja digitalisering i Norrbotten från offentligt håll?

Svensk offentlig sektor bidrar till utveckling av digitaliseringen från Skåne i syd till Norrbotten i norr. Under ”Smart industri”-dagen i Luleå den 18 maj tog IVA tempen på vilka åtgärder som genomförs i just Norrbotten – och vilka ytterligare offentliginsatser som företagen vill se.

– Jag ser kommun och landsting som en testarena. Här behöver man kunna testa och utvärdera sina produkter eller tjänster. Man behöver också ha referenskunder att visa upp och diskutera med när man ska ut på den internationella marknaden, sade Agneta Granström, regionråd i Region Norrbotten.

Granström och hennes kollegor strävar efter att sätta kraft bakom orden, och vill bland annat marknadsföra Norrbotten som testarena för tjänster och varor på temat ”aktivt och hälsosamt åldrande”. Regionen har nämligen utsetts till ”EU Reference Site” på just detta område, något som ska förvaltas i form av exempelvis utvecklade testmiljöer kring äldrehälsa och god livsmiljö. Inte minst gäller detta digitala lösningar, appar, smarta system och liknande.

Ett annat viktigt stödmedel från offentlig sektor lyftes av Per-Erik Andersson, strateg vid Region Norrbotten: upphandling.
– Innovationsupphandling är en viktig del där vi kan utveckla nya produkter och tjänster till marknaden, där företagen kan vara med och utveckla och där offentlig sektor kan sänka sina kostnader, och vi blir den första referensstationen till exempel.

Andersson ville samtidigt se att myndigheter, regioner och kommuner utvecklar sitt kompetensutvecklingsarbete, ifråga om både utbildningsinsatser och utvecklingsinsatser. Ett problem utgörs samtidigt av Per-Erik Andersson av offentlig sektors balansgång mellan allmänt stödarbete och rent företagsspecifikt statsstöd.

– För vi får inte gynna bara ett enskilt företag utan vi måste hitta ett sätt att utveckla företagen tillsammans, så att alla gynnas av det här. Och det här är ett jättesvårt problem; var går gränsen mellan de här två delarna?

Monica Bellgran, projektledare och sakkunnig vid Teknikföretagen samt professor i produktionsutveckling vid Mälardalens högskola, lyfte å sin sida koordinering som en viktig utmaning för att optimera stödinsatser för digitalisering från offentlig sektor.

– Man kan idag se enormt många digitaliseringsinitiativ över hela landet. Utmaningen kan då vara det omvända: hur koordinerar vi? Hur skapar vi en bild över vad som är på gång, så inte alla organisationer knackar på dörren hos samma företag? frågade sig Bellgran.

Åsa Tjärnberg, vd IUC Norrbotten, gav ytterligare stöd för argumentet att samla och koordinera offentliga digitaliseringsfrämjande insatser.

– Sedan ser vi den här utmaningen att vi behöver kraftsamla i den här regionen och fundera över hur vi nu ”krokar arm”, så att vi inte gör en massa lokala insatser eller små snuttar av insatser här och där, utan skapar en agenda och säger ”hit ska vi”!

Ett sådant initiativ har till stor del redan tagits av IUC i Norrbotten och Västerbotten, och organisationen hoppas nu få med sig fler aktörer i regionen, på både kommunal och regional nivå, på digitaliseringsresan.

Även Thomas Marklund, vd för digitaliserings- och visualiseringsföretaget Ditwin, som framför allt verkar i norra Sverige, tog upp informations- och informationsdelningsuppdraget hos myndigheter, kommuner och regioner.

– Systemet kan framför allt hålla reda på, dela och samla information, och även göra en del av analysarbetet.

Rätt använt skulle kunskapen på detta sätt kunna ge fantastiska möjligheter.

– Vi menar att man måste koppla informationen till produkten och utvecklingen av den, så man kan göra ännu bättre produkter baserat på den kunskap som man får. Och det här gör ju att man skapa andra typer av affärer också, inte bara sälja produkten som sådan, sade Marklund.

Exempel som Thomas Marklund tog upp inkluderade tydligare kundanpassning av existerande produkter, liksom försäljning av produktfunktioner per timme eller per lyft, med mera.

Utöver viss mild kritik och förslag till utveckling av stödsystemet tog även flera röster upp det svenska offentligsystemets många fördelar i att lyfta fram digitaliseringen.

– Vi tycker att smart industri-strategin som regeringen har lagt är väldigt positiv. Nu har vi en strategi nationellt där man lyfter industrin som en viktig motor för Sverige. Vi pratar inte längre postindustriellt samhälle eller produktion som flyttar bort, sade Åsa Tjärnberg, vd IUC Norrbotten.

Robert Nyberg, projektledare vid Automation Region, såg även han till stor del positivt på svenska offentlig-privata digitaliseringssamarbeten.

– Det känns som att vi har ett väldigt bra samarbete med olika typer av myndigheter i hela det här innovationssystemet, som VINNOVA; Tillväxtverket med fler. Men man kan samtidigt fråga sig hur många SME-företag som inte når in i de här klustren eller samverkansprojekten.

I mångt och mycket ser Robert Nyberg det som en kommunikationsfråga för den offentliga sektorn att lyckas ringa in ännu fler SME-företag som skulle behöva digitalisera.

Smart industri till Luleå – debattartikel i Norrbottens Kuriren

Digitaliseringen förändrar näringslivet radikalt. Att de små och medelstora företagen (SMF) förmår att utnyttja digitaliseringens möjligheter är avgörande för svensk ekonomi. Därför behövs en kraftsamling, ett svenskt Industrie 4.0, med fokus på SMF.

Detta är utgångspunkten för  debattartikeln i Norrbottens Kuriren där jurymedlemmar från Smart industri tillsammans med IVA Nords ordförande Thomas Nilsson uppmanar till en kraftsamling kring de små och medelstora företagen digitalisering.

Smart industri i Luleå 18 maj

Norrbotten spirande nav för smarta industrier

Vetenskapens hus i Luleå stod den 18 maj arena för en serie spännande föredrag och diskussioner om digitalisering, inom ramen för IVAs projekt ”Smart industri”. Och Norrbotten erbjuder ett världsunikt testområde för nya digitala lösningar, såsom en stor andel äldre i befolkningen och en rik och utvecklad industritradition.

Hela Sverige arbetar med att tackla den pågående digitaliseringens utmaningar och möjligheter. I Norrbotten är alltifrån stora LKAB och Siemens till mindre aktörer som Ditwin engagerade i processen, liksom offentliga aktörer som Region Norrbotten. De berättade nyligen för ett välbesökt auditorium i Vetenskapens hus i Luleå om sina erfarenheter kring digitalisering.

Agneta Granström, regionråd i Region Norrbotten, var inledningstalare. Regionen har av EU fått den prestigefyllda utnämningen ”reference site” på temat aktivt och hälsosamt åldrande, det vill säga har befunnits vara ett föredöme för andra länder och regioner i unionen på just detta område.

–      Vi har flest människor över 65 år, tillsammans med Tokyo och Dalarna! Och om vi ska klara av att leverera hälso- och sjukvårdstjänster eller välfärdstjänster behöver vi ställa om till mer digitala tjänster och mer innovationer, och vi behöver jobba mer menade Granström.

Agneta Granström ser dock på alla sätt glaset som halvfullt istället för halvtomt:

–      Jag tycker det är fantastiskt att vi blir gamla. Jag tycker också det är fantastiskt att vi har ett län som ser det här som en möjlighet. Vilka möjligheter vi har, att testa ny teknologi för hälsa och sjukvård!

Även om Region Norrbottens arbete för tillväxt och smart teknikanvändning i norra Sverige är hoppfullt ifrågasätts då och då den offentliga sektorns roll och möjligheter när det gäller att stimulera utveckling, inte minst ifråga om digitalisering. Björn Langbeck, projektledare och industriell expert på Tillväxtverket, som även är aktiva i Norrbotten, gav en kärnfull beskrivning av vilken funktion staten kan ha.

–      Ett företag som ska investera har kanske en pay-offkalkyl på tre år, men kanske en orderstock på ett och ett halvt år. Så halva tiden vet man att man får in pengar; resten går på magkänsla. Då kan vi myndigheter, tillsammans med politiken, skapa framtidstro. En tro på att man även om ett och ett halvt år kommer att ha en orderstock.

En annan betydelsefull roll som den offentliga sektorn kan axla kan vara att skapa analyser, folkbilda och informera, något som Per-Erik Andersson, strateg på Region Norrbotten, tog upp.

–      Tittar vi på en utvärdering som Luleå tekniska universitet har gjort säger sex av tio att digitalisering är en viktig fråga, men samtidigt säger då fyra av tio att ”det är inte så viktigt för oss”. Och det är viktigt att de här fyra av tio förstår att det är en viktig fråga, sade Andersson.

Bland företagen i Norrbotten som likt regionmyndigheten och Tillväxtverket valt att se, och aktivt utnyttja, möjligheterna kring digitalisering finns Ditwin. Det är ett företag med knappt tio anställda som jobbar med virtuella produkter och virtuell produktion, främst i norra Sverige.

–      Det handlar alltså om att simulera innan produkten finns i verkligheten. Om att för den fysiska produkten skapa en exakt digital kopia och simulera produkten fullständigt. Sedan lyfter vi in produkten för att kunna tillverka den, sade Thomas Marklund, vd Ditwin.

Genom att samla data – ”intelligens” – för användarna kan Ditwin dessutom hjälpa kunderna att vidareutveckla produkter och effektivisera produktionen. Samtidigt utgör företagets avancerade och långsiktiga affärsmodell en utmaning för små företag med tydligt produktionsfokus.

–      Det är ofta lätt att få investeringar till produktion, och det är ju bra. Men utvecklingsprocesserna är betydligt svårare att definiera. Och investerar vi inte i utvecklingsprocesserna har vi ju ingenting att sälja i framtiden, lade Thomas Marklund till.

Ditwin-vd:n ställer samtidigt hopp till att prioriteringarna till stor del också är en generationsfråga; det vill säga dagens och framtidens utvecklingschefer kommer i allt större utsträckning använda sig av nya digitala modeller för simulering och utveckling.

Behovet av förnyelse var ett tema även i Björn Langbecks inlägg. Tillväxtverksexperten citerade bland annat undersökningar som visade på hög medelålder inom industrin.

–      Medelåldern i SME-företagen är avsevärt högre inom industrin än i andra branscher. Förnyelsen, med nya företag, är ganska låg. Det innebär att om ett industriföretag läggs ned är sannolikheten för att det är borta för alltid ganska stor, sade Björn Langbeck.

Monica Bellgran, projektledare och sakkunnig vid Teknikföretagen samt professor i produktionsutveckling vid Mälardalens högskola, höll med om flera av utmaningarna för företag i begrepp att digitalisera.

–      Det kan vara vinna eller försvinna för väldigt många bolag. De som jag ömmar lite särskilt för är legoleverantörerna, som inte äger sina egna produkter. Då kan du inte jobba med produkt- eller affärssidan, utan kanske man får jobba mer med kunden istället, sade Bellgran.

Åtskilliga företag i Norrbotten torde göra allt för att ”vinna”, och klara omställningen till lyckad digitalisering. Åtminstone visades rejäl medvetenhet och beredskap upp vid Luleåseminariet den 18 maj.

Vid Smart industri-dagen i Luleå ställdes även ett antal mentimeterfrågor till medlemmarna i publiken, av vilka många kom från små och medelstora företag (SME:er) i begrepp att digitalisera. Svaren visade på stort engagemang för att lyckas genomföra digitaliseringsresan inom en nära framtid.

Dagsläget för digitaliseringen i din verksamhet?
Jobbar intensivt: 14 personer som svarade ”ja”
Ligger i startgroparna: 10
Vet inte riktigt vad vi ska göra: 2

Hur påverkar digitaliseringen kraven på ledarskapet i företagen?
Dramatiskt – helt nya krav: 8
Påverkar ganska mycket: 16
Påverkar ganska lite: 0
Påverkar inte alls: 0

Är det svårt att nyrekrytera rätt kompetens?
Ja, vi hittar den kompetens som behövs: 3
Vi har svårt att hitta men gör det till slut: 18
Vi hittar inte rätt kompetens: 3

Så tyckte Luleå om digitaliseringens utmaningar

I worskhoparna på Smart industri i Luleå den 18 maj ställde vi en rad Mentimeterfrågor. Här är svaren:

  1. Dagsläget för digitaliseringen i din verksamhet?
  2. Vilka är era största utmaningar kring digitaliseringen?
  3. Inom vilka områden ser ni de största möjligheterna med digitaliseringen?
  4. Hur påverkar digitaliseringen kraven på ledarskap i företagen?
  5. Har din verksamhet tillräcklig kompetens för digitaliseringen?
  6. Är det svårt att nyrekrytera rätt kompetens?
  7. Inom vilka områden ser ni största behoven av kompetensutveckling?
  8. Med vem ska ni lösa kompetensutvecklingsbehoven?
  9. Hur stor är samarbetsviljan mellan företag idag?
  10. Hur viktig är öppen innovation för att utnyttja digitaliseringens möjligheter?
  11. Inom vilka områden är samverkan viktigast just nu?