Den fjärde industriella revolutionen påverkar alla företag

 

 

 

Mikael Damberg

Under eftermiddagen den 13 mars samlades ett 100-tal personer på Örebro slott för att få att lyssna på föredrag och diskutera både digitalisering i allmänhet och utvecklingen inom Additive Manufacturing och 3D-printing.

Irén Lejegren

Örebro har en lång industriell tradition. Den är en bra utgångspunkt när man nu ska möte digitaliseringens utmaningar. Det underströk Irén Lejegren, regionråd i Region Örebro län när hon tillsammans med  Maria Larsson, landshövding i Örebro län hälsade välkommen.

Plats på scen blev det sedan för  Amy Loufti, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet, tillfälle att ge sin syn på den fjärde industriella revolutionen.

– Frågan är varför den revolutionen sker just nu och inte långt tidigare. Förklaringen är att teknikutvecklingen går så långsamt.

Ett kanske överraskade uttalande för alla företagare som just nu har fullt upp med att hänga med i ett förändringstempo som de flesta av dem nog hellre skulle kalla för rasande.

Amy Loufti valde att illustrera sin tes genom att beskriva utvecklingscykeln för artificiell intelligens.

– Den första hypen för AI kom redan på 1960-talet men sedan har den både haft bakslag och perioder med förnyade förhoppningar. Men det är först nu som tekniken är på väg att få ett verkligt genombrott.  Men vi bör även fråga oss varför vi behöver ytterligare en industriell revolution utöver de tre vi redan har haft. Förklaringen är enkel; vi behöver få in mer intelligens i våra maskiner om vi ska klara framtidens utmaningar.

Det nya är, menade hon, maskiner som har en förmåga att själv förstå hur den ska lösa en uppgift. Till exempel hur man vänder en pannkaka. Och det är fullt möjligt redan idag. Vid ett test räckte det med elva försök för en robot att få till rätt snitts och fart för att få pannkakan att flyga upp i lyften, vända ett halvt varv för att sedan landa snyggt i pannan igen.

– Men att förutse framtiden inom teknikområdet är inte lätt. Detta trots att många spådomar om den tekniska utvecklingen ofta är imponerade träffsäkra. Att det ändå ofta blir fel beror på att de som siar nästan alltid glömmer en komponent – människan. Om vi verkligen ska kunna förutse framtiden måste vi även ta hänsyn till hur teknik interagerar med omgivningen, hävdade Amy Loufti.

Mikael Damberg

På plats fanns även närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Han avslutade sitt tal med en uppmaning; sluta prata om att digitaliseringen leder till att hälften av alla jobb som finns idag inom kort kommer att vara borta.

– Om jag trodde på det skulle jag rösta på politiker som Donald Trump. Sanningen är att 100 procent av alla jobb kommer att förändras men det betyder inte att de är försvinner. Viktigare ändå är att Sverige har goda möjligheter att bli en vinnare i den omställningen.

Han menade även att Sverige har möjligheter som andra länder borde vara avundsjuka på. Inte minst att industrin just nu investerar mer än den har gjort någon gång under de 80 år som SCB har undersökt saken.

Talet började dock i den andra ändan. Om hur vi för bara några år sedan talade om industrin nästan som ett passerat fenomen och att vi istället hade klivit in i en postindustriell tid.

Mikael Damberg

– Jag hävdar att industrin är och förblir ryggraden i svensk ekonomi. Titta bara på fordonsindustrin som nu utvecklar självkörande bilar, på gruvindustrin som testa 5G-teknik under jord och skogsindustrin som jobbar med nanoteknik för att bättre kunna utnyttja vår skogsråvara.

Men han hävdade att vi nu ser ett skifte i samhällsdebatten.

–  Nu är det betydligt fler som ser att de stora samhällsutmaningarna kan lösas med hjälp av industrins innovationskraft.

Han lyfte även fram de satsningar som regeringen har gjort på smart industri och en rad andra program som syftar till att få fart på de svenska företag som fortfarande inte är med på tåget.

– Det som gör mig frustrerade är att allt tar så lång tid i Sverige. Vi vill alltid utredda allt i detalj innan vi gör något men nu har vi nått en punkt när vi inte kan jobba som tidigare.  Det blir en utmaning för oss alla, inte minst att den tekniska utvecklingen springer snabbare än demokratin.

Johan Eriksson

Under resten av dagen fick deltagarna ta del av företagarna Johan Eriksson från Appivo och Tomas Jenneborg  från WEC360 erfarenheter av hur de har digitaliserat sina verksamheter.

 

Thomas Jenneborg

Men även höra av Johan Schrürer, rektorn på Örebro Universitet, att det det behövs mer resurser till de högre utbildningarna.

– Ska det bli verklighet måste någon betala men ingen har en hittat någon bra modell för det. Jag menar att det är ett kollektivt ansvar och att det därför är rimligt att staten står för finansieringen.

Johan Schnürer

Som avslutning på dagen fick en panel svara på frågan: Nästa steg för Örebrogregionen?  I denna deltog Länsstyrelsen i Örebro län, Region Örebro län och Örebro universitet tillsammans med representanter för Tillväxtverket och Teknikföretagen.

Enigheten var stor om de goda förutsättningarna som finns för företagare i Örebro län. Ett av de moln som trots allt finns framför solen, menade de, är att många företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens.

De fick medhåll från Maria Rosendahl, chef för kompetensförsörjning och innovation Teknikföretagen.

– Problemet är så stort att 20 procent av alla företag uppger att de överväger att flytta utomlands eftersom de inte hittar personal.

Gunilla Thorstensson från Tillväxtverket underströk att det just nu finns en rad statliga satsningar – inte minst KickStart Digitalisering – som kan hjälpa de mindre företagen att sortera sina utmaningar kring digitaliseringen och göra handlingsplaner för framtiden.

 

I den avslutande panelen deltog Johan Schnürer, Örebro universitet, Gunilla Thorstensson, Tillväxtverket, Anna Olofsson, Länsstyrelsen, Edvin Resbo, AMEXCI och Irén Lejegren, Region Örebro län. Johan Carlstedt, IVA, ledde debatten.