Digitalisering viktig för den offentliga sektor

 

Fredrik Rönning, kommunalråd (s), Smedjebacken

– Jag är här eftersom digitaliseringen är viktig, både för den offentliga sektorn som jag representerar men även för de industriföretag vi har i kommunen.

Frågan om digitalisering är inte ny för Fredrik Rönning, bara under de senaste veckorna har han varit på flera olika möten och seminarier i ämnet.

– En slutsats är att vi måste stötta varandra bättre, oavsett om vi kommer från offentlig sektor eller från industrin. Att vi lyckas med det är helt avgörande för Smedjebackens framtid.

Han menar att det finns en god insikt om i vilken riktning utvecklingen går men att det inte alltid finns kraft att ta sig an utmaningen.

– Vi har ett jättejobb att göra för att ta till oss alla aspekter av digitaliseringen. Personligen måste jag fundera på vad vi inom kommunen kan göra för att stötta våra företag. Svaret är inte helt lätt att hitta. Forskning och klusterbildningar är ett sätt men frågan är bara om de kan hjälpa oss i den takt vi behöver. Därför måste vi även få till ett ledarskap inom alla organisationer som kan hantera de utmaningar och möjligheter som digitaliseringen skapar.

En ren överlevnadsfråga

Joakim Sundberg, MVUSAB, Smedjebacken

– Att hänga med i allt som handlar om digitalisering är en ren överlevnadsfråga för oss. Tyvärr har vi svårt att få tag i den kompetens vi behöver.

Företaget MVUSAB Sweden är ett verktygsföretag som har vuxit mycket sedan starten 2001 men nu sker en snabb digitalisering inom branschen vilket på sikt kan bli ett verkligt hot dem och andra mindre företag.

– Ett problem är att vi idag inte har rätt kunskap och därmed inte riktigt vet vad som krävs av oss. Därför är det viktigt för oss att vara här. Under dagen har jag fått en hel del tankar som jag nu tar med mig hem.

Bland det som intresserade Joakim Sundberg mest var det föredrag som Gunilla Thorstensson från Tillväxtverket höll. Framförallt eftersom det gav uppslag hur han ska gå vidare för att hitta den information han och företaget behöver.

 

Ser hela tiden nya möjligheter

 

Anders Dahlgren, Idéteknik i Ludvika HB

 – Jag är en av de äldsta här idag men det är inget problem. Jag har arbetat med avancerade digitala lösningar i många år. Mitt största bekymmer är kanske att jag lite för ofta har varit för tidigt ute med nya lösningar.

Sin ålder till trots menar Anders Dahlgren att han fortfarande är hungrig och att han hela tiden ser nya möjligheter. Inte minst om hur vi skulle kunna använda molnet för att skapa nya innovativa lösningar.

– Mitt bekymmer som liten egenföretagare är att jag inte har någon organisation runt mig som kan effektuera mina idéer. Därför ser jag den här sammankomsten som ett sätt att lära mig mer och möjligen hitta de partner jag behöver. Om det är någon ung är det en fördel. Kan man kombinera min erfarenhet och en ung persons entusiasm skulle vi gemensamt kunna göra storverk.

Sjävklart att vi ska digitalisera mer

 

Stina Bertilsson, Gridszupport, Ludvika

 

 

 

 

 

 

 

– För mig är det självklart att vi ska digitalisera mer. Men samtidigt måste vi inse att det bara är ett verktyg, tekniken har inget egenvärde.

Stina Bertilsson arbetar på det nystartade företaget Gridzupport i Ludvika med att utveckla molnbaserade system för att övervaka kraftstationer.

Att hon valde att komma till Smart Industri-seminariet beror på att hon inser att digitalisering är ett område som aldrig kan läggas till handlingarna och bokas av som klart.

– Även om de flesta som är här redan är ganska kunniga inom området har vi nog alla behov av att lära oss mer. Kanske är det därför det är så många som har kommit hit.

Även om hon själv ser digitalisering som något självklart inser hon att många kunder inte riktigt är med på tåget än. Därför gäller det att förbättra kommunikationen och förståelsen mellan dem som driver på digitaliseringen och dem som ska använda tjänsterna.

– För mig personligen vara föredraget om hur företaget Tension, som utvecklar appar och dataspel, har lyckats utnyttja sina kunskaper för att göra arbetet på en massafabrik lite roligare.

Hur stödja digitalisering i Norrbotten från offentligt håll?

Svensk offentlig sektor bidrar till utveckling av digitaliseringen från Skåne i syd till Norrbotten i norr. Under ”Smart industri”-dagen i Luleå den 18 maj tog IVA tempen på vilka åtgärder som genomförs i just Norrbotten – och vilka ytterligare offentliginsatser som företagen vill se.

– Jag ser kommun och landsting som en testarena. Här behöver man kunna testa och utvärdera sina produkter eller tjänster. Man behöver också ha referenskunder att visa upp och diskutera med när man ska ut på den internationella marknaden, sade Agneta Granström, regionråd i Region Norrbotten.

Granström och hennes kollegor strävar efter att sätta kraft bakom orden, och vill bland annat marknadsföra Norrbotten som testarena för tjänster och varor på temat ”aktivt och hälsosamt åldrande”. Regionen har nämligen utsetts till ”EU Reference Site” på just detta område, något som ska förvaltas i form av exempelvis utvecklade testmiljöer kring äldrehälsa och god livsmiljö. Inte minst gäller detta digitala lösningar, appar, smarta system och liknande.

Ett annat viktigt stödmedel från offentlig sektor lyftes av Per-Erik Andersson, strateg vid Region Norrbotten: upphandling.
– Innovationsupphandling är en viktig del där vi kan utveckla nya produkter och tjänster till marknaden, där företagen kan vara med och utveckla och där offentlig sektor kan sänka sina kostnader, och vi blir den första referensstationen till exempel.

Andersson ville samtidigt se att myndigheter, regioner och kommuner utvecklar sitt kompetensutvecklingsarbete, ifråga om både utbildningsinsatser och utvecklingsinsatser. Ett problem utgörs samtidigt av Per-Erik Andersson av offentlig sektors balansgång mellan allmänt stödarbete och rent företagsspecifikt statsstöd.

– För vi får inte gynna bara ett enskilt företag utan vi måste hitta ett sätt att utveckla företagen tillsammans, så att alla gynnas av det här. Och det här är ett jättesvårt problem; var går gränsen mellan de här två delarna?

Fortsätt läsa ”Hur stödja digitalisering i Norrbotten från offentligt håll?”

Många utmaningar för digitaliserande småföretag

Små och medelstora företag (SME:er) som står i begrepp att digitalisera möter många utmaningar på sin resa. Experter och talespersoner vid Sveriges Innovationsriksdag berättar om några av dem.


Digitaliseringen innebär väsentligt olika saker för stora företag, SME:er och nya småföretag, vilket många deltagare vid Sveriges Innovationsriksdag 2017 i Norrköping påpekade.

– Stora företag har utmaningar i att man har befintlig teknik, befintliga affärssystem och en kultur som sitter i väggarna. Det tar ganska mycket kraft att transformera en så stor verksamhet, och där blir ledarskapet otroligt viktigt, sade Lena Miranda, vd Science Park Mjärdevi.

Lena Miranda påpekade att många av de nya startupbolagen istället har digitaliseringen mer ”i sitt DNA”, från start, medan SME-bolagen kanske har den tuffaste digitaliseringsutmaningen.

– För de har kommit en bit på väg. De har börjat med befintliga affärsmodeller, produkter, tjänster och en kultur som börjar sätta sig, och sedan behöver de göra vägval. De har begränsat antal resurser, och därför blir utmaningen något större, lade Lena Miranda till.

Karin Rydén, enhetschef Affärsutveckling vid Tillväxtverket, bekräftade de olika utmaningarna.

– Man ska komma ihåg att bilden ser väldigt olika ut ifråga om digital mognad beroende på vilken typ av företag vi pratar om. Det skiljer sig också åt mellan branscher, eller vilken typ av komponent inom digitalisering som vi pratar om, sade Karin Rydén.

Ett exempel på bransch som snabbt stöps om genom digitaliseringen är sjukvård, livsvetenskaper och hälsa. Kerstin Jakobsson, vice vd Medicon Village, beskrev hur utmaningarna kring digitalisering äger rum på flera olika nivåer inom denna sektor.

– Sjukvården med deras processer – hur kan man digitalisera den? Och så patienten – hur får den sin information, hur kan man lagra den själv, vilka regler följer där? Och den stackars doktorn ska vara uppkopplad till 500 olika appar som patienten har, sade Kerstin Jakobsson.

För att underlätta digitalisering inom sjukvårdsklustret menade Kerstin Jakobsson att man steg för steg behöver ”städa processerna” för att göra dem effektiva.

– Och där måste landstinget ta ett initiativ och göra det lätt för små bolag att testa sina lösningar. Då är testbäddarna extremt viktiga, det vill säga ”hur samarbetar man med landstingen?”.

Kerstin Jakobsson var alltjämt positiv till landstingssatsningarna i hennes område Region Skåne, eftersom de satsat 200 miljoner på digitalisering.

Just stödinsatser – och hur dessa skräddarsys så att företag av olika storlek, verksamhetsinriktning och mål får rätt hjälp – var ett viktigt ämne hos Magnus Lundin, vd SISP.

– Många SME-bolag är operationella och funderar kanske mer på vad som ska stå på lastbryggan imorgon än nya innovativa produkter med högt digitalt innehåll, sade Lundin.

Magnus Lundin gav ett antal exempel på sådana stödinsatser:

– Det handlar om att få testmöjligheter, lära sig teknik och få inspiration om affärsutveckling med nya affärsmodeller med högre digitalt innehåll. Enkla exempel kan vara tekniska produkter som blir uppkopplade och ger systemlösningar med hjälp av data som också kan analyseras.

Eva Fors, nordisk chef Google Cloud, lade å sin sida tonvikt på att varje enskild SME också behöver bestämma sig ”var man vill vara”.

– Vill jag vara hyperlokal, nationell, global? Det finns en risk att sprida sig själv för tunt. Vi har fantastiskt många kompetenta SME-företag i Sverige, och det gäller att gå till sig själv och fråga ”var jag har min unikhet” och ”var kan jag göra bäst nytta för mina kunder”, sade Fors.

En viktig aspekt för att bemöta digitaliseringens utmaningar och möjligheter är kompetensförsörjning, vilket Maria Rosendahl, enhetschef Innovation och kompetensförsörjning på Teknikföretagen, beskrev närmare.

– De hänger ihop så nära, digitalisering och kompetensförsörjning. Dels handlar det om att få ut nyutexaminerade ungdomar på arbetsmarknaden med relevant utbildning, dels handlar det om kompetensutveckling och lärande för de anställda som redan finns ute på företagen.

För att stärka ungdomars intresse för industrin jobbar Teknikföretagen med att tvätta bort stereotyper kring sektorn, exempelvis genom att visa att industriverksamhet inte bara är för ”tekniskt kunniga killar”.

Många utmaningar finns med andra ord för SME-bolagen, och exempelvis Tillväxtverkets Karin Rydén omnämnde dessa som en sorts ”digital ångest” för företagen.

– Det är väldigt få företag idag som har en digitaliseringsstrategi, och det är ännu färre företag som har vävt in den digitaliseringsstrategin i sin övergripande affärsutvecklingsstrategi, sade Rydén.

Alltjämt är bilden överlag positiv och svenska bolag är med på banan. Karin Rydén tog EU-kommissionens index kring digitalisering som hoppfullt exempel, då Sverige i denna rankning ligger på en tredjeplats av hela 28 medlemsländer.

– Men det betyder inte att vi ska klappa oss för bröstet och säga att ”nu räcker det”, utan det är bara att fortsätta framåt. Vi måste titta på, och lära av, andra länder. Internationella utbyten; det är kanske en viktig del för oss myndigheter att jobba med, avslutade Karin Rydén.

Smart industri till Luleå – debattartikel i Norrbottens Kuriren

Digitaliseringen förändrar näringslivet radikalt. Att de små och medelstora företagen (SMF) förmår att utnyttja digitaliseringens möjligheter är avgörande för svensk ekonomi. Därför behövs en kraftsamling, ett svenskt Industrie 4.0, med fokus på SMF.

Detta är utgångspunkten för  debattartikeln i Norrbottens Kuriren där jurymedlemmar från Smart industri tillsammans med IVA Nords ordförande Thomas Nilsson uppmanar till en kraftsamling kring de små och medelstora företagen digitalisering.

Smart industri i Luleå 18 maj

Norrbotten spirande nav för smarta industrier

Vetenskapens hus i Luleå stod den 18 maj arena för en serie spännande föredrag och diskussioner om digitalisering, inom ramen för IVAs projekt ”Smart industri”. Och Norrbotten erbjuder ett världsunikt testområde för nya digitala lösningar, såsom en stor andel äldre i befolkningen och en rik och utvecklad industritradition.

Hela Sverige arbetar med att tackla den pågående digitaliseringens utmaningar och möjligheter. I Norrbotten är alltifrån stora LKAB och Siemens till mindre aktörer som Ditwin engagerade i processen, liksom offentliga aktörer som Region Norrbotten. De berättade nyligen för ett välbesökt auditorium i Vetenskapens hus i Luleå om sina erfarenheter kring digitalisering.

Agneta Granström, regionråd i Region Norrbotten, var inledningstalare. Regionen har av EU fått den prestigefyllda utnämningen ”reference site” på temat aktivt och hälsosamt åldrande, det vill säga har befunnits vara ett föredöme för andra länder och regioner i unionen på just detta område.

–      Vi har flest människor över 65 år, tillsammans med Tokyo och Dalarna! Och om vi ska klara av att leverera hälso- och sjukvårdstjänster eller välfärdstjänster behöver vi ställa om till mer digitala tjänster och mer innovationer, och vi behöver jobba mer menade Granström.

Agneta Granström ser dock på alla sätt glaset som halvfullt istället för halvtomt:

–      Jag tycker det är fantastiskt att vi blir gamla. Jag tycker också det är fantastiskt att vi har ett län som ser det här som en möjlighet. Vilka möjligheter vi har, att testa ny teknologi för hälsa och sjukvård!

Även om Region Norrbottens arbete för tillväxt och smart teknikanvändning i norra Sverige är hoppfullt ifrågasätts då och då den offentliga sektorns roll och möjligheter när det gäller att stimulera utveckling, inte minst ifråga om digitalisering. Björn Langbeck, projektledare och industriell expert på Tillväxtverket, som även är aktiva i Norrbotten, gav en kärnfull beskrivning av vilken funktion staten kan ha.

–      Ett företag som ska investera har kanske en pay-offkalkyl på tre år, men kanske en orderstock på ett och ett halvt år. Så halva tiden vet man att man får in pengar; resten går på magkänsla. Då kan vi myndigheter, tillsammans med politiken, skapa framtidstro. En tro på att man även om ett och ett halvt år kommer att ha en orderstock.

En annan betydelsefull roll som den offentliga sektorn kan axla kan vara att skapa analyser, folkbilda och informera, något som Per-Erik Andersson, strateg på Region Norrbotten, tog upp.

–      Tittar vi på en utvärdering som Luleå tekniska universitet har gjort säger sex av tio att digitalisering är en viktig fråga, men samtidigt säger då fyra av tio att ”det är inte så viktigt för oss”. Och det är viktigt att de här fyra av tio förstår att det är en viktig fråga, sade Andersson.

Bland företagen i Norrbotten som likt regionmyndigheten och Tillväxtverket valt att se, och aktivt utnyttja, möjligheterna kring digitalisering finns Ditwin. Det är ett företag med knappt tio anställda som jobbar med virtuella produkter och virtuell produktion, främst i norra Sverige.

–      Det handlar alltså om att simulera innan produkten finns i verkligheten. Om att för den fysiska produkten skapa en exakt digital kopia och simulera produkten fullständigt. Sedan lyfter vi in produkten för att kunna tillverka den, sade Thomas Marklund, vd Ditwin.

Genom att samla data – ”intelligens” – för användarna kan Ditwin dessutom hjälpa kunderna att vidareutveckla produkter och effektivisera produktionen. Samtidigt utgör företagets avancerade och långsiktiga affärsmodell en utmaning för små företag med tydligt produktionsfokus.

–      Det är ofta lätt att få investeringar till produktion, och det är ju bra. Men utvecklingsprocesserna är betydligt svårare att definiera. Och investerar vi inte i utvecklingsprocesserna har vi ju ingenting att sälja i framtiden, lade Thomas Marklund till.

Ditwin-vd:n ställer samtidigt hopp till att prioriteringarna till stor del också är en generationsfråga; det vill säga dagens och framtidens utvecklingschefer kommer i allt större utsträckning använda sig av nya digitala modeller för simulering och utveckling.

Behovet av förnyelse var ett tema även i Björn Langbecks inlägg. Tillväxtverksexperten citerade bland annat undersökningar som visade på hög medelålder inom industrin.

–      Medelåldern i SME-företagen är avsevärt högre inom industrin än i andra branscher. Förnyelsen, med nya företag, är ganska låg. Det innebär att om ett industriföretag läggs ned är sannolikheten för att det är borta för alltid ganska stor, sade Björn Langbeck.

Monica Bellgran, projektledare och sakkunnig vid Teknikföretagen samt professor i produktionsutveckling vid Mälardalens högskola, höll med om flera av utmaningarna för företag i begrepp att digitalisera.

–      Det kan vara vinna eller försvinna för väldigt många bolag. De som jag ömmar lite särskilt för är legoleverantörerna, som inte äger sina egna produkter. Då kan du inte jobba med produkt- eller affärssidan, utan kanske man får jobba mer med kunden istället, sade Bellgran.

Åtskilliga företag i Norrbotten torde göra allt för att ”vinna”, och klara omställningen till lyckad digitalisering. Åtminstone visades rejäl medvetenhet och beredskap upp vid Luleåseminariet den 18 maj.

Vid Smart industri-dagen i Luleå ställdes även ett antal mentimeterfrågor till medlemmarna i publiken, av vilka många kom från små och medelstora företag (SME:er) i begrepp att digitalisera. Svaren visade på stort engagemang för att lyckas genomföra digitaliseringsresan inom en nära framtid.

Dagsläget för digitaliseringen i din verksamhet?
Jobbar intensivt: 14 personer som svarade ”ja”
Ligger i startgroparna: 10
Vet inte riktigt vad vi ska göra: 2

Hur påverkar digitaliseringen kraven på ledarskapet i företagen?
Dramatiskt – helt nya krav: 8
Påverkar ganska mycket: 16
Påverkar ganska lite: 0
Påverkar inte alls: 0

Är det svårt att nyrekrytera rätt kompetens?
Ja, vi hittar den kompetens som behövs: 3
Vi har svårt att hitta men gör det till slut: 18
Vi hittar inte rätt kompetens: 3